Stefans blogg

Stefans blogg

Att sätta nya perspektiv på samhällsdebatten

Högerns politik bygger på dogmer och de blundar för all evidensbaserad forskning som numera finns för hur ett samhälle bör fungera. Nu när vi till exempel vet att det är bäst för ett samhälle med låga inkomstskillnader så låt oss då skapa ett sådant samhälle. Och som den ingenjör jag är så brinner jag ju för att vi ska skapa nyttigheter istället för att mäta allt i pengar.
Bloggen vill utifrån evidensbaserad forskning och respekt för demokratiska värden sätta nya perspektiv på samhällsdebatten men också hjälpa till att avslöja all den systematiska vilseledning som högern idag tyvärr ägnar sig åt.
Samt påverka vänstern att börja ta den ideologiska kampen för ett mer empatiskt och demokratiskt samhälle.
Mina favoriter bland politiker är Winston Churchill, Gunnar Sträng och Olof Palme.

Jag har ett kristet hopp. Inte för att det ser ut på samma självsäkra sätt som i min ungdom. Har man blivit lite äldre och hunnit bli något luttrad av livet så är inte så mycket självklart längre. Men en del saker lever kvar, som det här med att vi ska bry oss om våra medmänniskor och tala sanning, alltså såsom fakta dikterar.

Vill du kunna kommentera hör av dig på email så kontaktar jag dig.

Hur ska vi kämpa, det borde vara frågan.

PolitikPosted by Stefan Sigfried Tue, April 24, 2012 19:49:52

Jag undrade i ett inlägg på facebook hur vi skulle kunna få folk aktiva, att vakna upp.

Jag fick rådet ”Gråt inte – kämpa!”

Nu tycker jag ju att jag kämpat på rätt ordentligt och att det kämpas mycket även av andra sossar. Det märktes i valet 2010 där jag var aktiv och det har märkts när vi drabbas av försämringar här i Akalla/Kista området. Nu ska de ju lägga ner vårt bibliotek här och goda sossar och andra kämpar för att rädda det. Det blir på sedvanligt sätt skrivelser, protester, insändare och liknande kan man tänka.

Men kommer det att påverka? Nej, tror inte det för högern är maktfullkomliga och det enda mantrat som får styra är att skatterna ska sänkas. Att högern är maktfullkomliga har även börjat sippra fram till mer ledande socialdemokrater än längst ner varande gräsrötter som undertecknad. Således kunde jag i senaste utskicket från arbetarkommunen i Stockholm med viss tillfredsställelse över att man nu faktiskt pratar om moderaternas maktfullkomlighet läsa bland annat:

. . . att Waxholmsbåtarna inte längre ska angöra Stockholm. Dessutom vill man ta ångbåtarna Storskär och Norrskär ur trafik. I kombination med moderaternas förslag om att riva Slussen och att ersätta den med en motortrafikled rakt in i Gamla stan, så blir ju bilden av en maktfullkomlig majoritet utan känsla för Stockholms skönhetsvärden alltmer uppenbar. Maktfullkomligheten hos de styrande moderaterna tar sig även andra uttryck. . . .

Ibland blir det till och med lite ”roligt” ”. . . när Radio Stockholm under en månads tid vill ställa frågor om detta till den högst ansvarige politikern, moderaten Christer G Wennerholm, så har han inte tid att svara på frågor om SL:s ekonomi. Han har däremot tid över för att delta på Blondinbellas releaseparty för hennes nya bok ”Isabellas hemligheter”.”

Men vad nyttjar det till att kämpa om det inte ger resultat? Och här kommer vi till själva kärnan i det här med att kämpa. Trots att (S) har en politik som folket vill ha och att vi idag har mer vetenskapliga bevis än någon gång tidigare för att ett samhälle med lägre inkomstskillnader och där empatin för medmänniskan sätts i centrum är även rent ekonomiskt sett är effektivast och vi vet att massor av sossar kämpar hårt och mycket så får vi varken gehör för våra idéer eller vinner val.

Om det nu inte är vår politik som det är fel på vad är det fel på då? Och varför lyckas högern så mycket bättre när de kämpar för sin typ av samhälle? De borde ju misslyckas för deras politik har ju visat sig vara en misslyckad politik och de bygger på dogmer utan vetenskaplig grund. Det enda de lyckats med är ju att göra de rika rikare.

Ja, vad är det då som är fel? Ja, det enda som finns kvar i ekvationen är ju HUR vi kämpar. Vägen åter för socialdemokratin består idag då av två steg:

1) Vi måste komma till insikt om att vi måste vinna val så att vi kommer i en ställning där vi har majoritet och kan bestämma. Att vinna väljare måste ges högsta prioritet. Helt enkelt för att högern lyssnar inte på andra för de är maktfullkomliga. Vill vi kunna behålla välfärd som biblioteket i Akalla sker det säkrast – ja kanske enda chansen är att – genom att vi har makten så vi kan besluta om att behålla den. Och på samma sätt med varenda annan fråga som vi driver. Varenda av våra kära sakpolitiska frågor är alltså helt beroende av att vi kommer till makten igen. Varje timme som inte fokuseras på att vinna blir på så sätt en bortkastad timme – även om kampen vi för för vår kära sakpolitiska fråga värmer våra hjärtan.

2) Vi måste förstå att det finns sätt att kämpa som är effektiva och sätt som är mindre effektiva och sätt som inte alls är effektiva. Alltså HUR vi kämpar betyder allt. En timme spenderad på att kämpa på ett visst sätt kan vara värd 10-tals eller kanske 100-tals timmar där vi kämpat på ett mindre effektivt sätt. Vi ska alltså kämpa men vi måste förstå hur vi ska kämpa. Historien visar att det finns ett antal principer som man måste följa för att kunna vinna striden. Och tittar man på hur högern gör så ser man att dom följer textboken för hur man ska kämpa medan vi inte har en aning om hur vi bör göra. Ja vi verkar inte ens vara intresserade av frågan om hur vi ska kämpa, bara att vi ska bita ihop tänderna och kämpa en timme till och sedan en timme till och så vidare.

Så visst kan det låta vackert att säga ”Gråt inte – kämpa!” Men jag säger, Vill du kämpa så ta reda på hur du ska kämpa! Annars kan alla dina kämpade timmar i värsta fall bli bortkastade – annat än att de kanske kändes bra. Något som i sig ju har sitt värde men det blir ett dyrt pris att betala om den goda känslan leder till att vi förlorar valet även 2014!