Stefans blogg

Stefans blogg

Att sätta nya perspektiv på samhällsdebatten

Högerns politik bygger på dogmer och de blundar för all evidensbaserad forskning som numera finns för hur ett samhälle bör fungera. Nu när vi till exempel vet att det är bäst för ett samhälle med låga inkomstskillnader så låt oss då skapa ett sådant samhälle. Och som den ingenjör jag är så brinner jag ju för att vi ska skapa nyttigheter istället för att mäta allt i pengar.
Bloggen vill utifrån evidensbaserad forskning och respekt för demokratiska värden sätta nya perspektiv på samhällsdebatten men också hjälpa till att avslöja all den systematiska vilseledning som högern idag tyvärr ägnar sig åt.
Samt påverka vänstern att börja ta den ideologiska kampen för ett mer empatiskt och demokratiskt samhälle.
Mina favoriter bland politiker är Winston Churchill, Gunnar Sträng och Olof Palme.

Jag har ett kristet hopp. Inte för att det ser ut på samma självsäkra sätt som i min ungdom. Har man blivit lite äldre och hunnit bli något luttrad av livet så är inte så mycket självklart längre. Men en del saker lever kvar, som det här med att vi ska bry oss om våra medmänniskor och tala sanning, alltså såsom fakta dikterar.

Vill du kunna kommentera hör av dig på email så kontaktar jag dig.

Waldorfskolor och sånt

PolitikPosted by Stefan Sigfried Tue, May 22, 2012 21:45:16

Jag fick ett email från en som är aktiv i ”Stoppa nedläggningen av Waldorflärarhögskolan” på facebook.”

Och hon som skriver i emailet argumenterar bland annat så här:

Regeringen och det svenska utbildningsväsendet har dragit igång ett projekt mot akademiseringen, mot det mätbara och mot det resultatorienterade. Vi som har eller haft våra barn i waldorfskolor brukar söka andra värden . . . att en elev skall trivas . . att eleven bör sträva efter att vara en hjälpsam kamrat, vilken utgör grunden i våra mänskliga relationer och skapar en god atmosfär i . . tycka om att gå i skolan, därför att intresset för kunskapsinlärning då väcks. .

Det är svårt att inte koppla till Tony Judt och det han tar upp i sin bok Illa far landet:

Marknaderna har emellertid en naturlig benägenhet att gynna de behov och önskemål som kan hänföras till kommersiella kriterier eller som är ekonomiskt mätbara. Om något kan säljas eller köpas, då är det kvantifierbart och vi kan värdera dess bidrag i (kvantitativa) nått på kollektivt välstånd. Men hur är det med de behov som alltid har varit uppskattade men som inte låter sig kvantifieras?

Vad ska man säga om välbefinnande? Vad ska man säga om ärlighet eller rättvisa (i dess ursprungliga mening)? Vad ska man säga om utanförskap, eller gynnsamma villkor – eller att sådana saknas – eller förlorat hopp? . . .

Vad det handlar om här bakom kulisserna är en kamp mellan två olika värdegrunder. Den ena vill mäta värdet i allt och det blir en stark strävan att reducera till kostnader, pengar. I den andra värdegrunden finns större förståelse och acceptans för andra värden som ses som viktiga.

Dessa värdegrunder har också andra systematiska inslag av olikheter. Ett sådant är att värdegrunden som vill mäta också är mycket mer självsäker på att den har rätt. När den bestämmer så blir det inte fråga om diskussion utan om att vi ska förstå. Vi kan bli informerade men det blir inte fråga om diskussion. (Se även Att vilja vinna val)

Och i sin tur leder dessa olika värdegrunder till två olika sätt att se på hur ett samhälle ska byggas. Det är konsekvenserna av detta vi ser i sådant som den här drabbade Waldorfskolan.

För det är ju mer än den här skolan som är drabbad. Runt omkring i Sverige kämpar nu människor på hundratals, ja troligen tusentals ställen samma kamp för att få behålla något viktigt.

Några personliga exempel är när fritidshemmet där vår pojke gick plötsligt fick en hög hyra när alliansen kom till makten så att den till slut tvingades lägga ner. Indraget stöd till min pojkes scouterna har gett dom ekonomiska problem.

Här i Kista/Akalla har det varit den ena neddragningen efter den andra och just nu kämpar vi för att behålla vårt bibliotek. Men notera, hittills har inga av våra försök lyckats stoppa alliansens neddragningar/förändringar.

Över hela Sverige drabbas människor. (S), vp och mp borde lägga upp en databas för oss att tillgå för detta – och det är en skam att dom inte gjort det. Men några exempel ur minnet. Nedläggningen av översättarlinjen.

Dorotea där de kämpar för sina akutplatser (Se även.)

Det finns några viktig slutsatser att dra.

Insändare, protester, brev, artiklar i tidningar räcker inte långt.

Anledningen till dessa neddragningar är alltså denna systemomvandling som i sin tur har sin orsak i en annan värdegrund än den vi har. Deras värdegrund gör att dom ”vet” att dessa förändringar är nödvändiga. Vi som ”vet” annorlunda, att dessa förändringar istället är skadliga, måste agera så att förändringarna inte föreslås. Att stoppa förslagen är nämligen svårt. Att bara kämpa lokalt för att stoppa något som redan är föreslaget blir helt enkelt väldigt ineffektivt eftersom den värdegrund som alliansen följer gör dom mycket obenägna att lyssna. Och så länge vi bara kämpar för våra egna saker så kommer vi aldrig att kunna bli tillräckligt starka och tillräckligt medvetna för att kunna lyckas.

En framgångsrik kamp för min sak bygger på att jag också sträcker ut min hand och kämpar för din sak. Vi måste bli solidariska och förstå att när det som drabbat mig vare sig det är en Waldorf skola, översättarlinjen, akutplatser i Dorotea, biblioteket i Akalla eller något av alla de andra tusen sakerna – så är det en följd av en systemförändring som genomförs liksom i det dolda. Den har aldrig klart uttalats av alliansen och den har aldrig klart förståtts av (S), vp eller mp. Ja, troligen inte av alla i alliansen heller utanför moderaterna.

Lösningen är att vi måste gå tillsammans för att få en regering som inte vill ha denna systemomvandling. Då försvinner problemet så att säga av sig självt eftersom orsaken till den undanröjts.

Den klart effektivaste vägen ut ur detta är alltså att gå till roten med det onda och se till att vi får ett skifte vid makten så att vi inte hotas av dessa förändringar. Och då naturligtvis kämpa för att vi inte får en genuint klassisk socialdemokratisk regering som både vill lyssna och värnar andra värderingar än kortsiktigt pengamässiga. Risken idag är ju annars stor att en (S) regering blir en blekblå kopia av alliansen.

Ensamma kan vi inte uppnå så mycket, men tillsammans kan vi åstadkomma mycket!

Läs mer om vad det är som händer i boken Att återta Socialdemokratins hjärta.

Och gå gärna med i rörelsen Gräsrötter för att återta hjärtat i politiken.