Stefans blogg

Stefans blogg

Att sätta nya perspektiv på samhällsdebatten

Högerns politik bygger på dogmer och de blundar för all evidensbaserad forskning som numera finns för hur ett samhälle bör fungera. Nu när vi till exempel vet att det är bäst för ett samhälle med låga inkomstskillnader så låt oss då skapa ett sådant samhälle. Och som den ingenjör jag är så brinner jag ju för att vi ska skapa nyttigheter istället för att mäta allt i pengar.
Bloggen vill utifrån evidensbaserad forskning och respekt för demokratiska värden sätta nya perspektiv på samhällsdebatten men också hjälpa till att avslöja all den systematiska vilseledning som högern idag tyvärr ägnar sig åt.
Samt påverka vänstern att börja ta den ideologiska kampen för ett mer empatiskt och demokratiskt samhälle.
Mina favoriter bland politiker är Winston Churchill, Gunnar Sträng och Olof Palme.

Jag har ett kristet hopp. Inte för att det ser ut på samma självsäkra sätt som i min ungdom. Har man blivit lite äldre och hunnit bli något luttrad av livet så är inte så mycket självklart längre. Men en del saker lever kvar, som det här med att vi ska bry oss om våra medmänniskor och tala sanning, alltså såsom fakta dikterar.

Vill du kunna kommentera hör av dig på email så kontaktar jag dig.

Den demokratiska fasaden

PolitikPosted by Stefan Sigfried Wed, May 30, 2012 15:53:29

I vår grundlag sägs det att "All offentlig makt i Sverige utgår från folket." Det är alltså detta som är det primära. Man kan faktiskt säga att detta att vi valt att rösta är det tekniska sättet vi valt för att realisera ett system där folkviljan får råda. Att vi har val och att vi röstar är alltså i sig inte beviset på att vi har en fungerande demokrati.

Men idag finns en klar tendens att vi kortsluter tänkandet just så: Får folk välja sina politiker i fria val då och då så har vi demokrati och då innebär detta att de beslut som fattas av de valda blir demokratiskt fattade beslut för vi har ju demokrati. Det blir som ett cirkelbevis som döljer att demokratin ska fungera så att folkviljan får råda. Det blir mer och mer som en demokratins täckmantel varunder man kan göra som man själv vill.

Att gömma ett förtryckande system - de verkliga maktstrukturerna – bakom en demokratisk fasad är ju inget nytt. I Östtyskland byggde man upp fasaden genom att kalla sig för Tyska demokratiska republiken och genom att ha val där man fick rösta.

Ett mer aktuellt exempel är Azerbadzjan där regimen enligt Sveriges fd ambassadör i Azerbadzjan, Hans Gunnar Adén är oerhört duktig på att slå dunster i ögonen på västerlänningar. Och många av oss tycker nog att Reinfeldt & Co är oerhört duktiga på att slå dunster i svenska väljare om att de står för välfärd, är ett genuint arbetareparti och så vidare fast de ju i praktiken kört högerpolitiken att sänka skatterna till förmån för de mest rika. Helt i strid med det Per Albin sa ”principen: de sämst ställda först, vilket är den demokratiska principen i motsats till den som länge bestämt i svensk politik till fåtalets båtnad och privilegiernas skydd."

Tendensen att gå från en representativ demokrati där våra folkvalda ska representera folkviljan till att bli en alltmer manipulativ affär där vi styrs ovanifrån och där förmyndarmentaliteten florerar märks alltså även i Sverige.

Att demokratin haltar mer och mer även i Sverige märks genom att många väljare tycker att det är meningslöst att rösta för det spelar ju ingen roll. Och det här problemet ökar. Typiskt är då att många politiker ser problemet som att färre röstar. Att de ser det så beror på att deras rätt att ses som demokratiska politiker ju grundar sig på att folk går och röstar. Är det få som röstar så blir det ett misstroende mot systemet och då också mot politikerna. Medan ett högt valdeltagandet är beviset på att vi har en fungerande demokrati och det beviset bekräftar sedan politikernas rätt att fatta sina beslut.

Men varför inte se problemet från det andra hållet? Man tvekar eller struntar i att rösta för att man har börjat förstå att röstandet inte att det ger möjlighet att påverka. Folkviljan företräds dåligt och då förlorar folk lusten att rösta. Att folkviljan ska företrädas är ju själva kärnan i demokratin.

De gamle förstod saken väl. ”Den demokratiska styrelsen måste nämligen bygga på förtroendet, det allmänna förtroendet, det ömsesidiga förtroendet, folkets tillit. För diktaturen ligger saken annorlunda till. Den behöver icke så mycket fråga efter vad folk tänker och tycker.” [Per Albin Hansson. Malmö 24 aug 1935]"

När det idag blir alltmer av en uppifrån-och-ner förmyndaraktig demokrati istället för en nerifrån-och-upp lyssnande demokrati så suddas det demokratiska ut och vi börjar närma oss en diktatur.

Det är alltså en slags vanföreställning att vi antingen har demokrati eller icke-demokrati, en diktatur. I verkligheten ligger alla länder emellan den perfekta demokratin och den totala diktaturen. Inte ens en diktatur kan ju i praktiken helt strunta i vad folk tycker. De måste lyssna om än så lite. Ta Nord-Korea till exempel där man nu infört rätten att driva små företag. Inte ens en så hård järndiktatur kan alltså helt strunta i att lyssna.

Ett sätt att lösa upp den här knuten vore om om vi kunde mäta hur väl demokratin fungerar. Den totala diktaturen - som alltså knappast finns - skulle få 0 poäng och den perfekta demokratin - som knappast heller finns - skulle få säg 1'000 eller 10'000 poäng.

Ett demokratimått skulle vi kunna få genom att fråga folket. Det är ju folket vi ska fråga inte politikerna! Det enklaste vore väl att ha formulär med standardiserade frågor där folk får indikera hur väl man uppnått olika inflytande, frihets- och välstånds-aspekter i ett land. Genast kommer några insikter:

Alla länder har någon form av demokratisk kvalitet. Det kan naturligtvis vara ett mycket lågt värde för en del länder som i exemplet med Nord-Korea ovan.

Det torde alltid vara möjligt att förbättra kvaliteten på en demokrati eftersom väl knappast något land kommer att få maxpoängen på en skala vi valt på säg 0 till 1000 poäng eller 0 till 10’000 poäng.

Flera fördelar blir också genast uppenbara:

1. Vi skulle få ett mått på hur bra vår demokrati är och undvika förenklingen om att vi har demokrati eller vi har inte demokrati.

2. Vi skulle kunna mäta hur förändringar av de tekniska systemen vi valt för att förverkliga demokratin skulle påverka kvaliteten på demokratin. Hur skulle exempelvis utökad rösträtt via internet påverka den demokratiska kvaliteten?

3. Vi skulle kunna se om politiska beslut som fattas ökar eller minskar kvaliteten. Exempelvis skulle beslut som politiker fattar mot folkviljan då inte kunna slinka undan lika rätt för de skulle ge ett spår i form av minskad kvalitet. Flera trender skulle också synas tydligt:

4. Vi skulle kunna se om demokratins kvalitet ökar eller minskar med tiden.

5. Vi skulle kunna jämföra vår demokrati med demokratin i andra länder.

Att en sådan mätning aldrig kan bli absolut och exakt spelar ingen roll så länge den upplevs som att den pekar åt rätt håll. Vi skulle ju också kunna tillåta flera olika sätt att mäta på. I ett dokument jag skrev på för ett antal år sedan kallat för Resonemang om demokrati definierade jag fyra principer för hur en demokrati ska fungera. Och jag sa att om vi vill mäta kvaliteten på en demokrati så kan vi ju utgående från de fyra principerna mäta på minst två sätt:

• Vi väljer att mäta i vad mån vi upplever att vi får frihet och välstånd (inklusive skydd). Vi låter alltså den första principen vara vägledande för denna kvalitetsmätning. Eller,

• Så mäter vi på alla fyra principerna

Det skulle ju då kunna vara Sigfrieds kvalitetsmått på demokratin. smiley

Men andra sätt skulle ju också kunna användas och här ser vi ytterligare en viktig fördel med att försöka mäta kvaliteten på en demokrati och det är att den skulle starta en diskussion om vad demokrati är och vad vi vill med den och vårt samhälle.

Bara det faktum att vi börjar försöka mäta leder oss alltså in på intressanta diskussionsområden och jag är övertygad om att många av socialdemokratins hjärtefrågor skulle kunna lyftas fram genom en sådan diskussion.

Om du är intresserad av mitt dokument Resonemang om demokrati - En debatt och idé bok om demokratins överlevnad skickar jag gärna den som en .pdf fil.