Stefans blogg

Stefans blogg

Att sätta nya perspektiv på samhällsdebatten

Högerns politik bygger på dogmer och de blundar för all evidensbaserad forskning som numera finns för hur ett samhälle bör fungera. Nu när vi till exempel vet att det är bäst för ett samhälle med låga inkomstskillnader så låt oss då skapa ett sådant samhälle. Och som den ingenjör jag är så brinner jag ju för att vi ska skapa nyttigheter istället för att mäta allt i pengar.
Bloggen vill utifrån evidensbaserad forskning och respekt för demokratiska värden sätta nya perspektiv på samhällsdebatten men också hjälpa till att avslöja all den systematiska vilseledning som högern idag tyvärr ägnar sig åt.
Samt påverka vänstern att börja ta den ideologiska kampen för ett mer empatiskt och demokratiskt samhälle.
Mina favoriter bland politiker är Winston Churchill, Gunnar Sträng och Olof Palme.

Jag har ett kristet hopp. Inte för att det ser ut på samma självsäkra sätt som i min ungdom. Har man blivit lite äldre och hunnit bli något luttrad av livet så är inte så mycket självklart längre. Men en del saker lever kvar, som det här med att vi ska bry oss om våra medmänniskor och tala sanning, alltså såsom fakta dikterar.

Vill du kunna kommentera hör av dig på email så kontaktar jag dig.

(S) helt ur tiden

TipsPosted by Stefan Sigfried Mon, June 25, 2012 09:02:33

Jag har deltagit i en web enkät som (S) arrangerat och fick ett email med en del resultat. "Urval av resultat från medlemspanelen Våren 2012"

Undersökningen är intressant och visar på stort missnöje från gräsrötterna inom (S).

Lite resultat:

Många vill utveckla partiets politik och delta i studieverksamhet om sakpolitik. Nästan lika många vill delta i studier om ideologi! Man anar ett stort tryck för att öppna upp från nuvarande icke-lyssnande betongsocialdemokrati. Och man kunde ju tycka att böcker som min borde vara mycket intressanta för (S) – men något sådant intresse har aldrig kunnat detekterats från (S) toppen.

De frågor man helst skulle vilja knacka dörr om är Klyftor och rättvisefrågor, välfärd, äldreomsorg, jobbfrågor. (30-35%) medan flera frågor som vanligtvis lyfts fram av (S) toppen hamnar relativt lågt typ miljöfrågor och jämställdhet. (kring 10%)

Under rubriken "Starkt förändringstryck i medlemskåren" ser man att de som vill att (S) ska förändras ligger på 50-80% medan nöjda ligger på ner till under 10% i en del frågor. Man vill ha förändringar på organisationen, diskussionsklimatet, sakpolitiken, hur man lyssnar på väljare, hur man utser företrädare, budskapet. Yes, you name it! (S) ligger helt fel helt enkelt.

Under rubriken "Vad har gått snabbast de senaste tre åren” ser man att medlemmarna anser att (S) har blivit omsprungna av samhällsutvecklingen. Och samma sak framgår under rubriken "Sätter vi dagordningen eller anpassar vi oss just nu?" (S) anpassar sig – man kan ju tänka att det är efter högerpolitiken man anpassar sig!

Sammanfattningsvis så ser man att medlemmarna anser att (S) agerar inte och (S) har inga egna idéer utan anpassar sig. Mona Sahlin sa i sitt tal vid förtroenderådet 2010.“Vi ska ta vara på våra tänkare och skrivare när vi utvecklar vårt parti och vår rörelse” Men det var lika tomma ord då som efter valet 2006. (S) lyssnar inte till sina medlemmar. Det är en klick i toppen som styr helt. Klarare siffror på att (S) blivit en slags fantasilös toppstyrd betongsocialdemokrati kan man knappast få.

Det här är helt katastrofala siffror. Det enda positiva är att man gjort undersökningen. Men eftersom man inte lärde sig något efter katastrofvalen 2006 och 2010 får man nog vara pessemistisk även nu - (S) kommer inte att lära något nu heller. Det räcker ju inte bara med att konstatera vad som är problemen. Man måste lyssna och vilja förändra också. Och den viljan saknas helt.

Jag skickar ibland något email till våra (S) riksdagsledamöter. Det blir nästan aldrig något svar men någon gång händer det faktiskt. Här ett typiskt svar ”Känner inte igen den bild du beskriver.

Nog är det en sovande socialdemokrati vi har.

Men vi har även problem bland oss grässrötter. Det är för få som vill engagera sig. Något jag ju i och för sig kan förstå för när man inte får någon respons så kastar man ju in handduken till slut och det är många många gräsrötter som gjort det.

Och lika illa är det att de gräsrötter som är kvar och fortfarande orkar engagera sig ofta har fel fokus. Det man vill hålla på med är lokala kamper som att behålla biblioteket, skolan, behålla ambulansen, akutsjukvårdsplatser osv eller så vill man hålla på med sakpolitiska frågor. Viktiga saker i och för sig men det är ju ingen som lyssnar! Högern har sin samhällsomvandling på dagordningen och den viker man inte från. Man VET hur samhället MÅSTE omvandlas och då finns ingen anledning till diskussion eller att lyssna på oss. Och då är ENDA CHANSEN att vi får ett MAKTSKIFTE och till en klassisk socialdemokratisk politik. Endast då kan vi få gehör för våra frågor. Men att vi då måste jobba på att få ett maktskifte är det få som förstår. (Se även Waldorfskolor och sånt)

Partikongressen nästa år kommer att bli avgörande. Kommer vi att få motioner som vrider politiken till en klassisk socialdemokratisk politik – sådant som folket vill ha och kommer vi att få bort de värsta blekblå gökungarna? Eller kommer det att bli business as usual?

Om det finns någon tidpunkt att kämpa så är det nu. Just nu.